Nu har jag satt igång med uppbyggnaden av det lilla monumentet som bilderna ska vara en del av. Jag skulle kunna hänga upp bilderna på en vägg, enkelt..och det är så man är van att se bilder. Men riktigt så enkelt och simpelt vill jag inte ha det.
Själva byggandet har blivit en viktig process det med..
Jag har alltid velat gestalta en fluffig och mysig miljö med dessa hemska bilderna i. Skenet bedrar, i en så kallad "stjärnfamilj" kan faktiskt våld förekomma och därför vill jag visa det med den fina ytan och den hemska hemligheten. Jag vill även ta upp andra saker inom våldsämnet, offren, alla som dör på grund av våldet och blir glömda.
Än så länge är min gestaltning en stor, fluffig och vit bröllopstårta/pyramid. Där jag vill visa fler sidor av våldet än vad vi läser i tidningarna..
Vill passa på att tacka Oscar Hjelmgren för att han såg hemsk ut..när det behövdes :)
fredag 21 maj 2010
tisdag 18 maj 2010
Lättnad
måndag 17 maj 2010
Ser man på!
Läste precis en artikel på Dagens Nyheter. ARTIKELN är väldigt bra och tycker att ni borde läsa den. Jag gillar att de även lägger fram lösningar och inte bara skriver om problemet.
”Våldsutsatta kvinnor får sämre skydd än någonsin”
Jag sitter på skolans dator nu och väntar på att Arild ska ha tid med mig...
”Våldsutsatta kvinnor får sämre skydd än någonsin”
Jag sitter på skolans dator nu och väntar på att Arild ska ha tid med mig...
fredag 14 maj 2010
Everything seems to be in order..
Jag känner att min process typ har tagit slut. Jag antar att jag tagit tag i mitt egna problem kring våld och bearbetat alla frågor och tankar. Har jag funnit svar? Det tror jag nog inte att jag har, finns det svar? Varför begår folk våldtäkt? Varför slår folk sina barn och partners? Finns det en gen som gör en till våldtäktsman eller kvinnomisshandlare? Vi kanske får veta i framtiden.
Det finns inget konkret svar.
Jag har helt enkelt kommit så långt att jag accepterat hur det är. Sån skit finns och så är det bara. Finns inget just jag kan göra annat än att ställa ut dessa bilderna kanske...eller? Jag hade velat hjälpa alla offer som finns där ute men är jag själv så stark att jag kan stå där som stöd?
Det tror jag verkligen inte..Drömde om att bli polis, men bara efter en vecka har jag insett att jag hade blivit världens sämsta och mest lättkränkta, klantiga och klena polis.
För ett tag sedan satt jag och några vänner och pratade om hur poliserna inte kan göra allt..och att det hade vart coolt om man själv kunde samla ihop ett gäng och "ta itu" med idioter ute på gatorna..få tips om våldtäktsmän som kommit undan eller hallickar, langare osv.
I filmen Boondock Saints tänker två bröder samma sak. Det kanske är en fantasi om att vara hjälte och rädda våldtäktsoffer i mörka gränder. Tror knappast jag hade kunnat gå så långt som bröderna gör i den filmen men jag gillar tanken bakom deras slakt.
Under dessa veckorna har jag kommit fram till att Våldtäkt och Kvinnomisshandel inte är en kvinnofråga. Men en del av lösningen kanske sitter lite på kvinnorna ändå..missförstå mig inte nu. Jag menar att om alla Kvinnor som blivit utsatta inser att skulden och skammen inte är deras att känna, att de bara kan skylla på vålds-männen. När bilden av "offret" förändras till ett starkt offer så kommer fler och fler våga berätta eller våga lämna sin sambo som slagit och slagit.
Oftast brukar det bli så på slutet, flera år senare då tjejen faktiskt inser att det inte var hennes fel. Men då är det för sent. De ska veta redan innan de utsätts att det inte är något man skäms över. Bilden av offret måste förändras! I rättegångarna, i samhället. Ingen skuld och ingen skam ska finnas hos offret! All skit och skuld och skam på gärningsmännen..punkt slut.
Folk måste sluta titta ner på offren!.
Där skrev jag av mig lite.. Jag var på HDK denna klämdagen. Helt ensam i vårt klassrum satt jag med min laptop. Det behövdes, ensamheten behövdes. Jag skulle aldrig få något gjort om någon vart där, har en tendens att prata för mycket..hehe.. Jag har hållt mitt projekt hemligt där hemma för att slippa oväntade hinder..därför har det vart svårt att sitta hemma med bilderna.
Nu fick jag äntligen sitta framför mina bilder och sålla de som inte ska ställas ut. Varje bild hade 5 versioner i olika färger, det blev helt enkelt ett nedrans jobb med att välja 6 bilder.
Jag ska printa 6 bilder. Men resten vill jag ändå att alla ska få se. Funderar på att göra en liten bildbok av de andra och ha dem liggande bredvid de viktiga..eller på något sätt använda mig av dem som bakrund..inte kommit på hur än som sagt. Men nu vet jag iaf vilka 6 bilder jag ska ha.
Fortsättning följer..
Det finns inget konkret svar.
Jag har helt enkelt kommit så långt att jag accepterat hur det är. Sån skit finns och så är det bara. Finns inget just jag kan göra annat än att ställa ut dessa bilderna kanske...eller? Jag hade velat hjälpa alla offer som finns där ute men är jag själv så stark att jag kan stå där som stöd?
Det tror jag verkligen inte..Drömde om att bli polis, men bara efter en vecka har jag insett att jag hade blivit världens sämsta och mest lättkränkta, klantiga och klena polis.
För ett tag sedan satt jag och några vänner och pratade om hur poliserna inte kan göra allt..och att det hade vart coolt om man själv kunde samla ihop ett gäng och "ta itu" med idioter ute på gatorna..få tips om våldtäktsmän som kommit undan eller hallickar, langare osv.
I filmen Boondock Saints tänker två bröder samma sak. Det kanske är en fantasi om att vara hjälte och rädda våldtäktsoffer i mörka gränder. Tror knappast jag hade kunnat gå så långt som bröderna gör i den filmen men jag gillar tanken bakom deras slakt.
Under dessa veckorna har jag kommit fram till att Våldtäkt och Kvinnomisshandel inte är en kvinnofråga. Men en del av lösningen kanske sitter lite på kvinnorna ändå..missförstå mig inte nu. Jag menar att om alla Kvinnor som blivit utsatta inser att skulden och skammen inte är deras att känna, att de bara kan skylla på vålds-männen. När bilden av "offret" förändras till ett starkt offer så kommer fler och fler våga berätta eller våga lämna sin sambo som slagit och slagit.
Oftast brukar det bli så på slutet, flera år senare då tjejen faktiskt inser att det inte var hennes fel. Men då är det för sent. De ska veta redan innan de utsätts att det inte är något man skäms över. Bilden av offret måste förändras! I rättegångarna, i samhället. Ingen skuld och ingen skam ska finnas hos offret! All skit och skuld och skam på gärningsmännen..punkt slut.
Folk måste sluta titta ner på offren!.
Där skrev jag av mig lite.. Jag var på HDK denna klämdagen. Helt ensam i vårt klassrum satt jag med min laptop. Det behövdes, ensamheten behövdes. Jag skulle aldrig få något gjort om någon vart där, har en tendens att prata för mycket..hehe.. Jag har hållt mitt projekt hemligt där hemma för att slippa oväntade hinder..därför har det vart svårt att sitta hemma med bilderna.
Nu fick jag äntligen sitta framför mina bilder och sålla de som inte ska ställas ut. Varje bild hade 5 versioner i olika färger, det blev helt enkelt ett nedrans jobb med att välja 6 bilder.
Jag ska printa 6 bilder. Men resten vill jag ändå att alla ska få se. Funderar på att göra en liten bildbok av de andra och ha dem liggande bredvid de viktiga..eller på något sätt använda mig av dem som bakrund..inte kommit på hur än som sagt. Men nu vet jag iaf vilka 6 bilder jag ska ha.
Fortsättning följer..
torsdag 13 maj 2010
Typiskt!!!! STREEEESSSSSSSSSSSSSS!
Jag är stressad, som faaan!
Börjar få panik. Jag var på HDK igår (onsdag) och satte mig med bilderna jag skrivit ut..för att bestämma mig om vilka 5-6 Bilder jag ska skriva ut..Det gick inte så bra..Jag kan inte komma fram till ett beslut..har ungefär 3 bilder jag är säker på att jag ska ha och resten ska jag fråga runt och och kanske tillslut lotta.
Arild (a.k.a Den blonderade Norrmannen) Ska hjälpa mig med bilderna på Måndag och så ska jag printa på tisdag. Tills dess ska jag försöka samla ihop kartonger för att bygga något..
Jag har verkligen ingen aning om vad jag ska ha när jag ska visa bilderna..ska de hänga? ligga? vara i något? Det jag lyckats samla ihop är en ljusgrön väggfärg och en vit grundfärg..Min bror håller på att renovera sin lägenhet, därför har han olika färger jag tagit..det som blivit över såklart..kanske ska måla de vita kuberna gröna..Ska tänka på saken..Imorgon måste jag ha bestämt mig. Är lite sent ute känner jag!..
just det! Mina bilder är tillbaka från "Retcharen" Daniel. Han har gjort om alla bilder i 4 olika varianter..olika färger osv. Jag ska bestämma mig där också..Har tills på måndag på mig..GAAH! stress!!!!
Börjar få panik. Jag var på HDK igår (onsdag) och satte mig med bilderna jag skrivit ut..för att bestämma mig om vilka 5-6 Bilder jag ska skriva ut..Det gick inte så bra..Jag kan inte komma fram till ett beslut..har ungefär 3 bilder jag är säker på att jag ska ha och resten ska jag fråga runt och och kanske tillslut lotta.
Arild (a.k.a Den blonderade Norrmannen) Ska hjälpa mig med bilderna på Måndag och så ska jag printa på tisdag. Tills dess ska jag försöka samla ihop kartonger för att bygga något..
Jag har verkligen ingen aning om vad jag ska ha när jag ska visa bilderna..ska de hänga? ligga? vara i något? Det jag lyckats samla ihop är en ljusgrön väggfärg och en vit grundfärg..Min bror håller på att renovera sin lägenhet, därför har han olika färger jag tagit..det som blivit över såklart..kanske ska måla de vita kuberna gröna..Ska tänka på saken..Imorgon måste jag ha bestämt mig. Är lite sent ute känner jag!..
just det! Mina bilder är tillbaka från "Retcharen" Daniel. Han har gjort om alla bilder i 4 olika varianter..olika färger osv. Jag ska bestämma mig där också..Har tills på måndag på mig..GAAH! stress!!!!
STRESS STRESS STRESS STRESS STRESS STRESS
tisdag 11 maj 2010
Kommit Igång Igen!! WOHO!
Idag pallrade jag mig till Fässbergsgymnasiet i Mölndal där de har en mycket fin liten färgskrivare som jag kunde missbruka..oh yeah! Jag skrev ut och skrev ut och skrev ut..och efter det drejade jag lite eftersom jag aldrig sysslat med keramik innan..övning ger färdighet. Imorgon ska jag till HDK först för att prata med den blonderade norrmannen om prints och be klasskamrater om råd..bestämma mig för vilka bilder jag ska ha och vilka som ska sållas bort. På Utställningen ska jag nog ha kanske 5 bilder men resten av de bilder jag är nöjd med ska jag lägga upp på bloggen.
Efter HDK ska jag på vernissage, Fässbergsgymnasiets 3or ställer ut och säljer lite av sina arbeten. Eleverna är skit duktiga där så jag ska dit och titta...och smyga iväg och dreja lite till kanske..
Vi Hörs!!!
söndag 9 maj 2010
Stress is my middle name..
Jag har börjat fixa bilderna i photoshop..Tagit hjälp av en vän och granne Daniel Namazi, han har tagit några av bilderna och han ska hjälpa mig retcha dom, jag har tagit tusentals bilder och kan inte bestämma mig för vilka jag ska ha och därför tänkte jag att jag redigerar en stor andel så jag har mer att välja på.."Bättre med för mycket än för lite"- Nikes geniala ord (sjätte gången jag refererar just det citatet, borde hitta något nytt)..
Vi har haft mycket för oss denna veckan i skolan, Scillerska, blade runner, schillerska..."utställningsteknik"..Kände att allt utom det sista var felplacerat på schemat. Hade behövs denna veckan för att leta Print (som är billigare än HDK) som jag har råd med eftersom jag är totalt pank nu...men så går det när man samlar på något dyrt.
Jag spenderade fredagen på Fässbergsgymnasiet där jag drejade i flera timmar när jag egentligen skulle ha byggt något till utställningen. Men kan inte bygga för än jag printat och vet vilken storlek allt ska vara. Jag känner mig sjukt stressad nu! Jag har alltid vart en "sista minuten person" men någon gång måste det väl gå åt helvette..känner på mig att det kommer pricka fel denna gången.
Aja shit happens..och det är inte utställningen som kommer spela roll uten hela processen..Så de så .
Här är en redigerad variant..
Vi har haft mycket för oss denna veckan i skolan, Scillerska, blade runner, schillerska..."utställningsteknik"..Kände att allt utom det sista var felplacerat på schemat. Hade behövs denna veckan för att leta Print (som är billigare än HDK) som jag har råd med eftersom jag är totalt pank nu...men så går det när man samlar på något dyrt.
Jag spenderade fredagen på Fässbergsgymnasiet där jag drejade i flera timmar när jag egentligen skulle ha byggt något till utställningen. Men kan inte bygga för än jag printat och vet vilken storlek allt ska vara. Jag känner mig sjukt stressad nu! Jag har alltid vart en "sista minuten person" men någon gång måste det väl gå åt helvette..känner på mig att det kommer pricka fel denna gången.
Aja shit happens..och det är inte utställningen som kommer spela roll uten hela processen..Så de så .
Här är en redigerad variant..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)