onsdag 31 oktober 2012

tisdag 30 oktober 2012

Besluts Ångest..


Jag har jobbat på mina lådor nu varje dag sedan jag började och vet inte riktigt hur jag ska gå vidare med två av lådorna, den som ska representera to die before you die, det känns fel att sätta något av material i den lådan, just nu har jag satt ett hjärta i den lådan, för i to die before you die så handlar det om att rena sitt hjärta rent metaforiskt..så nu sitter jag och klurar på om det ska vara något i "to die before you die" lådan..





En liten sneak peak på hur den mörkaste döds-lådan ser ur..



Lådan jag är osäker på...

fredag 26 oktober 2012

En skruv lös..

De tre lådorna..En ska visa på fysisk (abrupt) död, en på materiell död och den sista ska symbolisera to die before you die..Mycket jobb men jag har kommit igång bra nu när jag tänkt ut hur jag vill göra.



Jag har jobbat med gips idag och med skruvar..för tidigt för att visa eftersom det inte är i närheten av färdigt. Det är ett läskigt ansikte..



Jag har börjat att fixa alla mina lådor, tanken är att man ska titta in i lådorna genom olika filter.Som bubbel-plast  coca cola flaska, tyger och silkespapper. Lådan som ni kan se här är den materiella lådan..de levande döda, döden där alla bara följer strömmen som zombies. 





Kika in genom flaskan..en halv flaska. Tog mig en timma att klippa igenom den..plasten i mitten av bottnen är tjock och skulle lika gärna kunna vara betong...kramp i handen minst sagt.

måndag 22 oktober 2012

Irritationen som uppstår när någon tror att ens blivande konst är skräp..

Vi skulle blogga med lite text och fler bilder..well screw that! Här kommer text!! och Inga bilder!

Jag har börjat ta kort genom olika material, flaskor, solglasögon, glas och krukor. Jag ställde kassen i hallen med alla dessa "filter" jag använt mig av för att sedan inspireras av när oljemåleriet ska sättas igång. 
I denna kassen som stod i hallen så var ungefär hälften av dessa outforskade, sådant jag sparat att fotografera med förrän rätt väder skulle inträffa..När jag vaknade i söndags så var kassen borta, den hade förväxlats med skräp och behandlats som skräp..så nu är mitt material borta! PUFF! It's Gone!!
Det kanske blir ett naturlig övergång genom att sluta med fotografierna och börja med målandet.. 

Ljudet har jag lagt ner helt och hållet.

Nu kanske det verkar som om jag bara skriver om metoden snarare än bakgrunden..

To die before you die referensen kommer ifrån boken "The Power of Now"..för mig låter titeln som ännu en skitbok för amerikaner att köpa och tro att den ska hjälpa till i deras tillvaro men som bara ställs i bokhyllan bland alla andra "carpe diem böcker" MEN nu är denna boken inte så pjåkig. Den är djup och filosofisk trots sin överdramatiskt töntiga titel. 

Jag föddes på en Onsdag 8 097 dagar sedan..Jag har hittills inte dött, varken den fysiska döden eller den fina  döden som jag tänkt gestalta. Jag är dock medveten om vad det hela handlar om. Jag Vet att materialism och att bara mata sitt ego konstant egentligen inte gör en lycklig men ändå fortsätter jag med att leva någorlunda på det viset. För någon som inte tror på något mer än det vi kan se så är det förståeligt att det inte vill ägna sitt liv till att uppnå "Nirvana" men för någon som mig som tror att det är möjligt men ändå inte gör det liksom..av ren lathet kanske? Vad krävs det hos en person att de ska vakna och dö Dunya-döden?
Har jag vad som krävs?

Jag valde temat döden på grund av två faktorer, Minken och situationen i mitt hemland. Jag har vart oroad och disträ senaste veckorna eftersom mina älskade kusiner råkat illa ut i Syrien, 18 åringen blev skjuten och 20 åringen blev kidnappad av milisen och "försvann" men nu en vecka senare så har han äntligen kommit hem igen WOOOHOOOO!!!!, skjuten, torterad men ändå glad över att fortfarande leva. Det krävdes en enorma mutor för att äntligen få ut honom levande! Sparpengar från hela släkten i princip. Så nu är jag inte lika disträ och kommer kunna koncentrera mig mer på gestaltningen. Det har inte vart lätt på det senaste, gått runt o min egna lilla döds/krigsbubbla. Så nu är den gamla vanliga Mirjam framme igen!


lördag 20 oktober 2012

Ny taktik


Jag har bestämt mig för att inte jobba med ljud längre, efter att ha spelat in olika "Dunya" ljud så kom jag på att alla ljud som finns här på jorden faktiskt är "Dunya" ljud. Ljuden sa mig inget speciellt..Jag blev mer intresserad av det jag såg. 

Under förra handledningen när jag började bli rastlös så tittade jag på en klasskompis coca cola flaska som hon fyllt med vatten..jag höll den sedan mot ögat och tittade igenom coca cola flaskan. Och då såg jag rummet och allt där i helt förvrängt så klart. Just då kom jag att tänka på Platon och den förvrängda världsbilden..Lite hur Dunya är, och att man antagligen ser världen på ett helt annat sätt när man dött innan man dött. Coca Cola flaskan representerar Dunya väldigt väldigt bra. Så jag har fortsatt ta kort genom en flaska på det jag ser. Coca Cola flaskan blir ett filter i vad jag ser i Dunya..



Nu när jag tagit kort genom en flaska på olika saker, kommersiella saker vill jag ta det ett steg längre. Jag vill inte hålla på med fotografi eftersom det är något jag kan redan. Ljud var något jag inte hade jobbat med innan..så jag började tänka på olika sätt att jobba med bilderna. Kom slutligen att tänka på oljemåleri, jag har aldrig målat en oljemålning, jag har aldrig målat på duk ens...så jag ska ge mig in i måleriet nu, med hjälp av bilderna jag tagit som referens.

Här har ni ett smakprov på hur det kan se ut..här är den första bilden jag tog under handledningen.
Färgerna på de andra bilderna är självklart annorlunda..


Imorgon ska jag köpa färg, kan ingenting om oljemåleri, men av vad jag har förstått så måste jag köpa olja också..antar att de kan hjälpa mig på in-ex.

måndag 15 oktober 2012

Dödens Andetag



Här om dagen när jag låg på soffan och försökte somna men inte kunde det på grund av ett otroligt högt oväsen, nämligen snarkandet av mina gäster som sov i rummet intill. Jag tänkte på döden och på ljuden jag gått runt och lyssnat efter som skulle kunna påminna mig om döden. När jag låg där och hoppades på att detta snarkande skulle sluta så gjorde det faktiskt det..och det gjorde mig orolig,deras oerhört högljudda snark var ändå ett livstecken så istället låg jag nu och tänkte på om mina gäster dött..Så efter ett jäkla övervägande i mitt egna huvud så gick jag sedan in i deras rum och stirrade och lyssnade på dom när de sov och tog sedan fram mobilen för att spela in deras tystnad...MEN just när jag tog fram mobilen började deras unisona snarkande igen...skumt, eller hur?

Jag spelade dock in deras snark och de märkte inte att jag stod över dom när de såg..jag känner ju inte dessa så bra, det är egentligen min mammas vänner som är på besök från Gävle. Så jag hoppades på att de inte skulle vakna. Så jag har spelat in 2 betydelsefulla ljud denna veckan. Klart man spelat in random ljud men dem ljuden säger inte mig så mycket. Mest testat "utrustningen" jag har, hur det fungerar osv.

Jag har vart på jakt efter en grej jag vet gör ett speciellt ljud ifrån sig.
Gamla klädgalgar där det är som ett plast rör under galgen där man hänger byxorna. Det där svarta lilla röret gör ett mycket skumt ljud ifrån sig om man viftar hej vilt med det. Gick runt med ett sånt rör som barn..och slog på saker. Efterlyser nu en sådan galge, om någon vet vad jag menar så ta gärna med en sån till handledningen. Jag förskte även hitta diverse plast slangar på HDK men det fanns ingenstans. Vaktmästarna hjälpte mig leta, Clas Ohlsons hade inga slangar..jakten fortsätter..


torsdag 11 oktober 2012

Med döden som början


Jag har haft det ganska jobbigt privat på de senaste...då skulle det vara skönt att kunna tänka på något annat mer positivt i skolan..ironiskt nog så ska jag jobba med temat döden..YEESSS!!! -.-' shoot me!

Vad ska man säga, jag har tänkt mycket kring döden, funderat på de olika ingångarna och kan inte riktigt nisha in mig i något än. Jag vet inte vad jag ska välja, borde jag veta det nu efter en vecka? Jag brukar alltid ha en seg start. Jag gottade mig så mycket i dödstemat att jag drömde om döden. Att jag dog i min dröm och där såg jag hur alla mina vänner och familj reagera på min död. Jag tror den drömmen var något narcissistisk...eller väldigt narcissistisk och självömkande. Usch! Patetisk dröm..ska inte skriva mer om den. Kan det vara så att vissa tar självmord för att de vill att folk ska uppmärksamma dom och sörja dom?

Drömde även att jag dödade mig själv i en sorts preformance akt i aulan..det var mindre lyckat så att säga.

Jag har funderat på vart jag ska börja..och vilken metod jag ska använda mig av. Innan har jag fottat och filmat..jag har aldrig målat, jobbat med ljud osv. Men vad i helvete ska jag göra? Jag behöver en handledning. Kortattat mina tankar hittills.

- Döden som ett misslyckande, det Fredric var inne på.

- Att dö innan döden, När vi dör är vi alla jämlika, vad man äger eller vem man är spelar ingen roll. Att veta detta innan man dör, att det materialistiska egentligen inte spelar någon roll så dör man, man tar död på det ytliga i livet..Det döden gör ät att klä av en de ytliga i detta livet. Det som egentligen aldrig spelat någon roll..Hittade ett kapitel från en bok jag inte känner till..sista meningen i kapitlet är denna:

"You will know it at the latest when you feel death approaching. Death is a stripping away of all that is not you. The secret of life is to “die before you die” and find that there is no death."


- Dödens betydelse i olika kulturer, religioner..hur man ser på döden beroende på vart man kommer ifrån och vilka traditioner man har...ritualerna, myterna..Jag tänker mycket på mytologi, Hades..döds ängeln Ezraeel..alla dessa olika "övernaturliga" förklaringarna, för att få svar på frågor kring döden..för att kunna hantera döden.
Man ska ha med sig något till den första handledningen..jag funderade på att ta med mig den döda Minken, men nu har den börjat stinka..och kan inte riktigt komma på en anledning till varför det skulle vara bra att ha med sig en död mink till skolan..i kollektivtrafiken osv..

Jag vill bara ha hjälp med att sålla mina tre ingångar. När jag väl lyckats välja en så ska jag börja göra annat än att bara tänka och stalka den döda minken..det är nog dags att jag begraver den..


måndag 8 oktober 2012

Dödens döööd



Då har vi suttit och spekulerat tillsammans i cafét och berättat om våra ingångar. snarare vad vi tror att våra ingångar är..

Min ingång är döden men det är ju ett ganska brett begrepp..

Jag har tänkt på döden med olika utångspunkter. Jag har tänkt på om döden är något fint..för vissa är den nog det men för andra är döden ett slut, och inte en början. Något hemskt som bör fruktas. Förr i tiden tog man bilder på döda barn, porträtt som många sedan hade hemma på väggara. Vilket somliga kan tycka är otroligt creepy men jag finner det mycket intressant och kan inte heller säga att det är något äckligt eller fult. Porträtten är fina, motivet som är det döda barnet är inte skrämmande. Såna bilder ser oftast rofyllda ut.


Lik, på bild är sällan skrämmande om de inte ser riktigt döda ut..vissa lik ser mer döda ut än andra då många ser ut som sovande människor..just ny kryllar det med bilder av döda och lemlestade barn från mitt hemland..de bilderna tycker jag är hemska men det är nog just för att barnen dött på ett "hemskare" sätt, det syns på barnen att de inte dött "naturligt"..det är blodiga barn på dom bilderna medans bilderna på barn som är döda från icke krigsrelaterade stuationer ser med fridsamma ut..sovandes, vilandes.


Dessa barnen ser inte så rofyllda ut om man jämför med barnet där uppe.  Fredric sa att det var skillnad på abrupt död och på död som inte är abrupt. Men frågan är..varför är det skillnad egentligen? Varför värderas det olika?. Har man en annan syn på död när det gäller naturlig död, krigs död, sjukdommar osv är inte döden samma oavsett hur det skett? Borde inte bild ett och två vara likgiltiga..den översta bilden så är flickan uppfixad och på på en fin klänning, hon har dessutom stängda ögon. På bild två har döden satt större spår. Ögonen är öppna på barnen och de ser mer livlösa ut, de är blodiga och man kan se att de flesta kissat på sig av rädsla innan de blev avrättade av milisen så den bilden är inte rofylld som den första bilden på något sätt ändå är, den ser tryggare ut, modern håller om dottern. Men på den andra bildern har liken endast sällskap av andra lik.

Hade bilden tagits på döda barn i Sverige så hade man nog fixat ordning barnen först, gjort rent dom, tatt på dom vita kläder, sminkat över skotthål och de knivskurna halsarna..men det finns en kulturskillnad här, för i den arabiska/muslimska traditionen så är det nämligen så att de som dör en "martyr död" skall inte lindas in eller tvättas utan begravas som de är. De anser att änglarna tar hand om det och barnen är redan i paradiset. Så tradition, kultur och religion spelar in en stor del i temat döden.

Man hanterar sorgen och döden på olika sätt beroende på vad man tror på. Jag vet som sagt inte än vart detta tänket kommer att leda men jag är mycket intresserad av döden sedd från olika perspektiv.

Ser fram emot att gotta mig i detta ämnet!




tisdag 2 oktober 2012

Frölunda


När jag fick reda på att vi skulle flytta undervisningen till Frölunda-Askim området så har det känts som om jag vart på hemmaplan. Uppväxt i Askim och flyttade till Frölunda i somras. Men ändå har jag lagt märke till nya saker nu när jag tittat på området i ett helt nytt perspektiv. Jag har aldrig letat ivrigt efter något, vad letar man efter egentligen? Hur kan man leta efter något som man inte vet finns än?

Jag hittade dock något som väckte mitt intresse. Jag tror att det är en mink, en död mink. Att den är död är jag helt säker på, att det är en mink är jag mindre säker på. Jag har försökt gå förbi den varje dag och jag har tgitt kort på den varje gång jag gått förbi, ibland på dagen ibland på natten. Fåglarna har på senaste hittat den och börjat picka på den. Jag visste inte att det fanns minkar i Frölunda/Askim. Minken och blomman finns vid Välen.



Inte långt ifrån denna döda mink så såg jag en blomma, den enda blomman jag sett på ett tag nu eftersom hösten äntligen är här..jag tyckte kontrasterna mellan död och liv var något skrämmande..what comes around goes around typ..kan det vara vackert då? Döden, är döden alltid skrämmande? Är liv alltid fint? Jag har tänkt mycket på just liv och död nu på senaste när jag går förbi minken och ser den ruttna allt mer..Blomman som är en maskros är kvar så vitt jag vet. Oförändrad denna veckan.



Så nu har jag hittat något som intresserar mig och som fått mig att tänka mycket på döden, hur kul är inte det? Ska försöka haffa F eller M på kulturhuset imorgon, missat dom allt för många gånger nu..

Tack och hej, mink pastej!