Hej Processdagboken!
Nu sitter jag i biblioteket här på Artisten. Har precis letat noter till From a window, en låt som skrevs av Lennon och McCartney men som aldrig släpptes. Den finns dock inte att hitta här..mysterium!.
Vi sitter och klipper i vår film nu och vi har precis enats om en titel "Man väljer inte sina syskon, eller?" Jag tycker om titeln väldigt mycket, den passar in på temat. Eftersom AR inte har några syskon och AN har en relation till sitt syskon på avstånd typ.
Gestaltningen har fått mig att reflektera över mina egna syskonrelationer.
Vad jag märkte under processens gång är att vi alla har olika relationer till våra syskon. Jag har alltid trott att relationen till mina syskon har vart kass eftersom vi bråkade ofta osv men nu känns min familj helt plötsligt som en kärnfamilj, uppskattar familjen mycket mer sedan jag började med den här gestaltningen. Jag tror det beror på att efter att ha hört gruppens syskonerfaranheter som inte verkar ha samma relation som mig och mina 5 syskon.
Jag trodde först att det berodde på svenskheten, att syskonen flyttar ut tidigt (runt 18år) och att när de väl flyttat ut så träffas det oftast endast på tillställningar, kalas, jul, midsommar osv. I min familj flyttade folk även utomlands men trots det så höll vi kontakten med varandra. Jag har "skype-sessions" med min syster Iman i New York minst en gång i veckan. Och det har inte gått en vecka utan att jag träffar Fatima och Mahmoud minst 3 gånger i veckan..
Det enda syskonet jag har mindre kontakt med är min halvsyster Amalia, jag hade gärna haft mer och bättre kontakt med henne med det känns som att hon har sitt egna liv som min familj inte är en sån stor del av, tyvärr. När vi var yngre så var relationen emellan oss mycket bättre.
Jag är väldigt tacksam över att ha en sån familj som jag har, trots allt drama så är dom ändå det bästa i mitt liv =)
Jag har också börjat reflektera en smula kring syskonrollen, men min största fundering är var köttfärs kommer in i bilden.
SvaraRadera