sjuk

Hallå där. febern är tillbaka så det känns inte bra alls idag. kommer stanna hemma men uppskattar gärna lite feedback via kommentarer på bloggen här.oroa er inte, ni får skriva vad ni vill på min blogg. ingen censur. yttrandefrihet!!!

kan väl säga att jag kommer klippa film fram till torsdag. det känns som om jag är på rätt spår nu. om ni tycker det motsatta så skriv gärna det.
 hejdå era friska töntar.

Smakprov

Jag har inte lyckats hitta ett bra program för att göra filmen utan får helt enkelt nöja mig med Windows Movie Maker som jag egentligen hatar. Jag har filmat väldigt mycket och valde att ta ut 2 minuter av allt mitt material för att visa som smakprov imorgon på handledningen.

Videon är olistad så den kan bara ses med hjälp av linken.

Är fortfarande sjuk men kommer trots det närvara imorgon, behöver handledning.

Filma Kräkas och fortsätta Filma

Sjukling

Nu är det inte bara min dator som åkt på ett virus. Jag har också åkt på ett. Har 40 graders feber och kan knappt svälja, känner mig helt tjock i huvud och hals..usch!. Foto-studion är bokad imorgon från 16.00 till 22.00. Jag har kollat med vänner och familj och ingen kan tänka sig själva mig filma så jag får helt enkelt filma själv. Jag kommer ju typ se halvt döende ut, det kanske blir en fördel i gestaltningen.
Jag tänker inte låta en sjukdom stoppa mig, tempot är redan högt som det är. Det kanske inte kommer bli så bra som jag hoppas på men det är värt ett försök.

Idag när jag till slut tog mig upp ur sängen för att köpa honung så pratade jag med en kvinna som jag för länge sedan jobbat med. Hon berättade hur hon förlorat sin pappa och sin syster i var sin bilolycka och hur hon reagerade på deras död. Hon berättade att hon ville se deras lemlästade kroppar innan de kremerades och att hon kände döden som ett slag i ansiktet när hon gick in i rummet där hennes syster låg. Hon kände sig svimfärdig men hon sa samtidigt att hon behövde se sin syster i en del av sorgarbetet. Hon ville inte hålla i en urna och tänka att hon höll i sin syster, hon ville se kroppen, ta på den och säga farväl.

Rigor Mortis

Efter handledningen i måndags kom jag fram till att jag ska berätta hur jag själv hanterade min pappas död. En berättelse behöver inte ha ord eller bild, jag ska dock använda mig av min röst och med hjälp av  att filma.

Igår skrev jag ner fragmenten från dagen min pappa dog, mina minnen är inte helt klara och jag vet inte hur mycket som verkligen är mina minnen, kanske minns mina syskons minnen som jag fått berättat för mig under åren. Jag valde att skriva ner mina fragment innan jag pratade med mamma om hela mitt projekt. När jag väl gjorde det så berättade hon saker jag inte visste..om hur min bror försvunnit på Sahlgrenska och att vi alla letade efter honom för att sedan se att han låst in sig med pappas lik i ett rum och grät hysteriskt där inne. Mamma sa att det berodde på att han inte förstått allvaret med pappas sjukdom för än han såg honom död.

Jag tror inte jag fattade allvaret ens då. Mamma sa att vi alla barnen stod helt stilla en lång stund och tittade på pappas kropp när vi fördes in i rummet där han låg. Vi la märke till att de rakat bort pappas skägg och att han såg finare ut än innan. Sen tog jag steget fram för att hålla pappas hand, vi hade alla med oss var sin ros. Pappas hand var kall och knuten som en näve, jag försökte öppna pappas hand men det gick inte även om jag tog i, jag ville lägga rosen i hans hand men fick nöja mig med att peta ner rosen i hans näve, där satt den bra sen.

Hantering av Döden, Dödshantering..

Hej Hå Hej Hå..osv osv..

Jag har inte bloggat under veckan för jag har mest gott runt och frågat människor, mestadels personer jag känner som förlorat en närstående om de kan tänka sig ställa upp i min gestaltning. Problemet är att jag inte vet hur jag ska gestalta det än. Jag vill inte ha med för många parter, måste lära mig smala ner saker. Får alltid samma kritik. Jag har valt att ta med 3-4 personer beroende på om en av dom slutar vela och ger mig ett svar.

Jag har valt dom på ett sådant sätt att de hanterar sorgen och döden på olika sätt på grund av bakgrund, trosuppfattning, ålder och personlighet osv Personerna jag har valt vill alla vara anonyma när det gäller namn och bild och det är jag helt okej med. Inget jag hade tänkt använda mig av från första början.

Det jag tänkt göra är att låta dom skriva ett brev till personen de mist, eller ett brev om hur de hanterat sorgen men att brevet samtidigt är skrivet till döden. Jag har nu gett dom denna uppgiften och  vi får väl se hur lång tid det tar dom att skriva brevet, några dagar eller timmar kanske, beror på. De får välja hur de vill skriva själva och vad de vill skriva på också.

Min dator ha fått ett star trek virus och tillåter inte mig att göra så mycket. Haft det i en vecka nu, ironiskt nog står det "Jim is dead" på min skärm och så stängs allt ner..Tyll och med viruset handlar om döden ;) Måste publicera detta innan allt stängs av, det blev kort. får förklara mer på handledningen imorgon! Har endast använt mig av mobil på sistone.

Uppdatering; Under mina samtal med dessa individer jag valt ut att skriva brev så gick ofta diskussionerna över till romantiserandet av tex självmord och krigsdöd (om man är soldat)
FAN!!!där dog min dator igen..jag ger upp! Jim is dead, well Fuck Jim!!!

Sammanfattning av Process

Hej hopp!

Jag fick beröm på redovisningen för att skriva tydligt och bra här på bloggen, kan då börja med att säga att detta inlägget inte kommer vara så tydligt och precist. Vet inte riktigt vart jag ska börja. Så jag tänker köra på dessa orden och se vart jag kommer med detta inlägget.


Jag hade svårt att bestämma mig för hur jag skulle gestalta detta, vilken metod, vilket material osv det tog ett tag innan jag kom på detta med lådorna. Jag ville göra något jag aldrig gjort innan, något utmanande så jag ville börja med Ljud. Men jag tappade snabbt intresset av att spela in ljud.   Inte lätt att ha en drivande ingång om man ät totalt ointresserad av ett medium liksom.

 Jag kom tillslut fram till lådorna och det kändes jätte bra när jag väl satte igång och målade dom svarta och började tänka ut vilken låda som skulle vara vad. Jag var tvungen att smala ner dödstemat för innan dess hade jag haft mycket fler ingångar, ritualer, sorg osv Jag tänkte först bara ha 3 lådor men det kändes dumt att ha 3 bara för att siffran är magisk. Att de blev fyra kändes rätt och naturligt. Jag vill gärna jobba med hanterandet av döden senare, fortsätta med hur olika vi hanterar dödsfall beroende på bakgrund kultur osv. Hade vart intressant att skriva om denna sortens krishantering i skolan.

Well well.. Antar att ni inte syftar på tanken, det abstrakta gällande döden utan va jag tillslut gjorde, dvs den färdiga "produkten" (ser Fredric rysa framför mig pga ordvalet). Det jag gjorde var 4 lådor som representerade döden sedd ur olika filter eller inget filter alls. Om jag ska beskriva lådorna kortfattat:

- En låda symboliserade den materiella döden, de som saknar inre ro, döden som innebär att man matar sitt ego för att tillfredsställa sig i en meningslös värld, Dunya. I den lådan är väggarna täckta med kommersiell propaganda och i mitten ligger en bilnyckel i svart siden.

- En låda symboliserade de levande döda, de sovande. De som är medvetna om den första lådan en ändå väljer att glida vidare i det materialistiska samhället. Sovandes och blinda samtidigt. I den lådan är det ett ansikte av målat gips med i hopsydda ögon och skruvar i hjärnan.

- En låda symboliserade upplysningen, att ta kol på sitt ego och uppnå renhet. To die before you Die, det som dör är allt som man tror man är, titlar man ger sig själv, identitet. Kvar återstår jaget, renheten, egot dör. I denna lådan fanns bara vita väggar vitt ljus och vitt tyg.

- En låda symboliserade fysisk död, abrupt död. Under processen har min vardag präglats av kaoset i mitt hemland Syrien där min lilla kusin mitt i allt detta blev gripen och torterades i fem dagar och hans bror blev skjuten osv..i varje fall jag kunde inte undvika att ta med Syrien och döden som är ständigt närvarande där just nu. I den lådan fanns bilder på döda barn, en halshuggen treåring och en 10 årig pojke som dödats av ens sniper på gatan som hålls av sin pappa.

Gestaltningen fick mig att tänka på mitt sätt att se på döden, de flesta tänker på döden då och då och det kanske inte är den döden jag tänkt på. Jag tror det flesta tänker på och fruktar den fysiska döden mer än den materiella döden osv. För mig har alla dödarna ett samband, om jag inte uppnår ego-döden så kommer jag nog frukta den fysiska döden.