Reflektion 2,.. v,38 Jag, du, vi Workshop

Salam !


Då var det dags igen, Fredag kväll, nu kör vi !!!, ursäktar redan nu mina stavfel osv, är trött.


Jag orkar inte skriva exakt vad vi gjorde med lärare "K" för att det vet ni redan, och det är inte vad bloggen går ut på eller?


Det jag lärde mig under de här tre dagarna var mycket, delvis om mig själv men också om mina klasskamrater, det var liksom dags att lära sig mer än namnen. Trädet vi gjorde med vår uppfattning om "jag" är en mycket givande övning, den gav mig mycket så jag har skrivit ner den så jag kan ha användning av den när jag väl blir lärare...Jag tyckte dock det var lite pinsamt när alla skrivit ord som "lugn, ödmjuk och nyfiken" och jag skrivit "kebab, groggig och Ariel" Jag trodde jag skulle få förklara varför just de orden betydde något för mig...men nu verkade jag bara som en alkoholiserad kebabätande arab som gillar Ariel. Haha! Hade jag fått förklara orden lite bättre så skulle ni allt få se att de orden beskriver mig mer som person än egenskaper.


Vi fick välja två prylar som lärare "K" tagit med sig, jag valde en sköldpadda och ett orientaliskt svärd och mina ord för självporträttet var Arab, Öga och Hjärta. När vi väl satte igång med byggandet insåg jag ganska snabbt att min tanke-planering om självporträttet var tvungen att läggas ner eftersom jag inte fann något arabiskt skräp i vårt garage. Så det blev vanliga prylar vilket var lite synd men ändå rätt på något sett eftersom jag personligen inte äger något arabiskt. lite hyckleri liksom.


Jag bestämde mig istället för illustrera det som betyder mest för mig vilket blev min familj. Den spelar väldigt stor roll om man är blatte. Så mitt självporträtt består av mina syskons skräp och minnen från min pappa och inget alls av min mamma eftersom jag inte hittade något skräp som var hennes, så pedant är hon.


Det som gjorde mig otroligt glad var att när jag var på skräp jakt i garaget/vinden så fann jag två ringar som jag fick av min pappa som liten, de har alltid betytt mycket för mig men aldrig passat mig, men nu passar dom!!! och jag kommer aldrig ta av mig dom :D Ringarna deltog på mina fingrar medan jag byggde mitt magnifika verk!


Som ni ser så valde jag att arbeta med liknande färger, så mycket svart och blått. Formerna blev runda och fyrkantiga eftersom jag är både och.
Jag kände även att jag ändrade form fysiskt efter alla timmar på golvet, utvecklade jag nästan en puckel, kom till skolan som Mirjam och gick hem som Quasimodo.


Porträttet antog sin form genom att jag ville få det att se ut som min barndom, barnsligt och lite som en klätterställning eftersom jag alltid klättrat i träd som liten, blev kallad Mowgli i skolan av en anledning så att säga. jag ville få det att se ut som en lekplats för mig som barn, vad jag tyckt vart roligt liksom.

Den blåa färgen stod mycket för min pappa, blått som havet, han var sjöman så jag var ute på havet med honom en hel del i min uppväxt. Jag har fyra syskon (och en halv syster, hon är blond men vi har liknande näsor :P ) Av min storebrors skräp blev det två gamla Hugo Boss parfymer. Av mina tre systrar blev det, solglasögon (mode-nörd), energidrycks burkar (hon är beroende) och ett bokmärke (läkare). Min halvsyster fick symboliseras med keramik skålarna eftersom hon sysslade mycket med keramik under sin tid på HDK.

Jag frågade vaktmästaren om han kunde visa mig soprummet och de gjorde han så jag sprang dit lite då och då, hittade lite material där, men jag var även i smyckeverkstaden och rotade skrot och sedan kilade jag upp till keramiken där jag fann en hel del fina saker som de slängt där uppe.

Årtalen som står, 1990 och 1996 representerar året jag föddes och året min pappa gick bort. Det kändes som att alla i familjen fick en del i konstverket utom min mamma vilket känns helt fel eftersom hon är min största förebild, så jag vill tillägna henne hela skräphögen...tanken som räknas.


Jag blev nöjd med allt tillslut, många brännmärken på händerna från limpistolen men allt var värt det!! Lärt känna klassen nu och vi kom alla varandra närmre när vi byggde och i princip bosatte oss i Aulan. jag är så nöjd med min utbildning just nu, för bra för att vara sann!.

Jag är så glad över att jag har en sån underbar klass och så sjukt bra lärare att jag gått runt och sjungit glada låtar hela veckan!..speciellt den här!

http://www.youtube.com/watch?v=OZtQh5EIgWQ

Here Comes The Sun - The Beatles


Workshop 2 Fredagen 18 september

Vi målade av stenar som vi fått välja, jag tyckte om en rund och platt sten så det blev den jag valde.
Sedan teckna stenen som en tonåring, eftersom min sten var platt och smal men samtidigt rund så valde jag att göra en tjej, mycket smal men ändå lite kurvig och en klänning som liknande stenen lite. Hon fick heta Nicole och hennes karaktär var en typisk populär men osäker tjej, anorektisk och ytlig. Hon hamnade i en grupp som bestod av liknande figurer, tuffingar/snygga tjejer. Vi hade väldigt roligt med att diskutera hur våra figurers karaktärer var och vi kände alla igen oss med våra teckningar, alla har känt såna typer, de finns i varje skola.









Det var allt för mig denna veckan!

God Natt!